Accueil | Forums | Plan | Résumé | Nos activités | Archives | Contact
Nadi di Tmazgha
Rmes tebratt n isalen
Agbur

Amezruy

Imaziγen deg umezruy n Igibeṭ

Kraṭ n tgeldiwin i sbedden : tis 22t, tis 23t d tis 24t.

Amaziγ amenzu yuγalen d aferεun, d win i γef beddent kraṭ n tgeldiwin tigibṭin, d Cacnaq. Yettwassen ar tuggti n Yimaziγen imi ula d wid d-yeskecmen tafada tamaziγt i d-sbeddan di - 950 udren-d Cacnaq ; d Amaziγ ikecmen ar tmurt n Igibeṭ [1], yeṭṭef tamnaṭ mu qqaren Dilṭa yellan deg yidis n Yilel Agrakal. Isem-is n tidet, i yellan deg yedlisen n umezruy, d Cacnaq Iu (amezwaru). Iga amezwaru acku llan wid d-yernan deffir-s, qqaren-asen, diγen, id Cacnaq (Cacnaq Wis II d Cacnaq Wis III d Cacnaq Wis IV, atg.).

Deg udlis-is [2], yenna-d Charles-André Julien belli Cacnaq Iu yeṭṭef adabu di tmurt n Igibeṭ deg useggas n - 950 anda yeṭṭef Dilṭa, dγa, din i yuγal d Aferεun ; d netta i yesbedden tigeldit tis 22t. Mi ara nwali idlisen yettwarun γef umezruy n Iferεunen n Igibeṭ a naf d akken mači kan d Cacnaq Iu i yekkan d Aferεun ; llan mennaw n igelliden nnaḍen i yeṭṭfen adabu di tmurt n Igibeṭ. Wigi akk d Imaziγen ; frurin-d si Cacnaq.

Ilaq, diγen, a d-nesmekti belli Imaziγen kecmen ar tmurt n Igibeṭ deg - 1189 ; d Ramsis Wis III i ten-inn-yewwin ar Dilṭa.

Adabu n Imaziγen deg Igibeṭ yekka 230 n iseggasen. Yenta di - 945, imda di - 715.

Tigeldit tis 22t.

Tawwaḍin n Cacnaq Iu ar umḍiq agi, deg useggas n - 945, dayen d-iskanen tazrirt n Imaziγen di Dilṭa anida ttidiren nitni d Igibṭen. Cacnaq Iu , mi yeṭṭef adabu, yuγal d Aferεun, isdukkel tamurt, irra-yas-d afud. Ifka i warraw-is timasayin akk timeqqranin. Dγa, tawacult n Cacnaq teṭṭef tamurt, tesseddu-tt.

Mi iseggem tilufa agwens n tmurt, iẓdem Cacnaq Iu γef Falisṭin. Yekcem Yuda, yeṭṭef-itt, sin akin, izrey di tlemmast n Isṛayil, yewweḍ alammi d Miggidu anda yessuli yiwet n tiffelt. immut Cacnaq Iu deg useggas - 924 , yettwanḍel di Tanis. Tanbaṭ-is tekka simraw d yiwen (21) n iseggasen.

Mi yemmut Cacnaq Iu, d mmi-s Usurkun Iu i γer yuγal udabu. Yeqqim d Aferεun kramraw d semmus (35) n iseggasen. Ddaw tgelda-ines, teqqim tmurt teddukkel, akken i yas-tt-yeğa baba-s, yerna tazrirt n Igibeṭ mazal tella deg Ugmuḍ Alemmas.

Asmi yemmut Usurkun Iu, yenḍel di Tanis anda yenḍel, diγen, mmi-s Cacnaq Wis II yemmuten ngum-is.

Sin akin, adabu yuγal ar mmi-s Takilut, deg useggas - 889. Dacu, Takilut ur yessaweḍ ara ad imater tadukli n tmurt ; dγa, s yes-s i ntan wuguren, tamurt tenta tettefruruy.

Mi yemmut Takilut, d mmi-s, Usurkun i nn-iqqen ad yuγal deg umḍiq-is, d Aferεun, d acu yekkes-it gma-s ameẓyan, Cacnaq Wis III, i yerran iman-is d Aferεun. Dγa, dagi, tenta yiwet n twala iweɛren aṭas imi adabu yeftutes ; at ugafa ttnaγen d at unẓul. Γas ulamma iwwet Uferεun, Cacnaq Wis III, amek ara iẓeḍ tagmat ; isbedday imḍebbren γef tmurt ger tawacult-is kan i wakken ur iγelli ara udabu-nnsen. Yerra imaslaḍen n twacult-is d iqerra deg iγerman imeqqranen n Igibeṭ. D acu, γas akka, frurin-d iduba deg waṭas n temnaḍin n tmurt ; tteftayen akk deg wayen terna tgeldit tis 22t.

Mi yemmut Cacnaq Wis III, d Aferεun Pami i yeṭṭfen tanbaṭ. Deffir-s, yerna-d Cacnaq Wis V d Usurkun Wis IV. D nitni i d kraḍ n igeldan ineggura n tgeldit tis 22t.


Tigeldit tis 23t.

Yeṭṭef adabu mmi-s n Cacnaq Wis III, Pidubastis, di Liyunṭupulis deg useggas wis ṭam i deg yella baba-s d Aferεun.
Maca, teggra tgeldit tis 23t s ubberwi. Tebḍa tmurt ; yal wa anda yella yettḍebbir, yerr iman-is d agellid. Ayagi yeḍra-d ddaw udabu n igelliden Takilut Wis III d Rudamun d Luput. Deg wakud agi, sbedden igelliden iman-nnsen di Hirakyipulis d Hirmupulis. Deg Igibeṭ ufella, diγen, (di Tibis) yettwakkes-as udabu i ugellid.


Igelliden n Sayes : tigeldit tis 24t.

Di Sayes yeṭṭef Tafnaxt, igan yiwen ugellid amaziγ, adabu yerna yesban-d afud ameqqran. Ihi, yesbedd Tafnaxt adabu adankay ; dγa, yeṭṭef Sayes akk d utaram n Dilṭa akken ilaq.

Asmi yemmut, d Bakenrinef i yuγalen deg wansa-ines ; d netta i d agellid wis sin u d aneggaru n tgeldit tis 24t. Dγa, s yes-s i yemda udabu n Imaziγen deg Igibeṭ.


Masin Ferkal

G.M. Dayen γriγ deg wedlis n Philippe Vadole, yuran s tefṛansist, i d-rriγ ar tmaziγt : Philippe Vadole, Pharaons et reines d’Egypte, Editions l’Archipel, Paris, 2003.


-  Amawal n weḍris agi

[1] Isem i s tettwassen tura tmurt-a d "Maṣer", dacu isem agi d Aεṛaben i s-t-ifkan

[2] Charles-André Julien, Histoire de l’Afrique du Nord. Des origines à 1830, Payot, Paris, 1994


[Fk-d tikti(m/k) ghef umagrad-a]

 
  • Imaziγen deg umezruy n tamasrite
    10 septembre 2009, par youba
    rih adanihe igipte isme yan ogzome hofgane h’misre ama imazighne hati n’tnine ay gane imisrine rih adinih imasighne n’hde imasirne .hati missre ortga ta3rabte .hati tiirra tiqborine artinine izalmde n’missre d’siwa da aswane li igane agodi n’siwa ara stinine wa 3rabne h’wartene i bardi zwiwa .rihe answinguime §
  •  
  • Imaziγen deg umezruy n Igibeṭ
    19 juillet 2006, par OUSALAS

    Azul

    Tanemmirt-nnek ghef twuri-a nna txedmed,acku agrud-a isâa sin wazalen : amezwaru isebgen aghed yuwet n tesga iffren/itteyaffren deg umzruy n Imazighen wis sin itteyaru s tmazight dayen yuklalen ad t-nesnimmer. TANEMMIRT

  •  
  • Imaziγen deg umezruy n Igibet’
    17 mai 2006, par takfarinas si Iwehran

    Azul,

    tazwara ar deregh tajmilt i "site" n tamazight.fr f wayen yella dyes aw inigh tannemirt i yal imeghnassen !!

    ar tcki !!

    • Imaziγen deg umezruy n Igibet’
      25 décembre 2006, par Zouhir
      tanmirt tamqrant
    • Imaziγen deg umezruy n Igibet’
      20 mars 2007, par ahmed ali salah
      merci a tou les gens qui ont participer a la consption de se site et tous les combattant pour l amazighitè et je rend hommage pour les martyres qui son mort au printemp noire tanmirt